Artros i knä
Artros i knä är en av de vanligaste formerna av artros. Det är inte en förslitning av leden utan en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av brosket där nedbrytningen är större. Det kan bero på att ett friskt brosk utsätts för alltför stor ensidig belastning under lång tid som t.ex. golvläggare vilka länge arbetar i knästående position. Att lyfta och bära mycket samt ensidigt stående ställning ökar också risken för knäartros.
Knäledsartros kännetecknas ofta av smärta vid belastning, speciellt vid gång nerför. Det gör ofta ont antingen på insidan eller utsidan av knät eller nedåt smalbenet. Vid vridningar kan det komma en huggande smärta. Det kan kännas som att knät vill vika sig. Stelhet och rörelseinskränkning är vanligt liksom krasande eller knäppande ljud från knät vid aktivitet. Det är inte farligt utan beror på att broskytan blivit fransig samt att ledvätskan försämrats. Friktionen blir sämre och ibland förekommer även svullnad i artrosknät.
Smärtan i knät genererar ofta i rädsla för aktivitet vilket kommer göra artrosen värre. Brosket behöver belastning för att få näring och bli starkare. Träning stärker även musklerna kring knät vilket ger ett mer stabilt knä samt minskar belastningen i leden.
Atros går i skov, med det menas att det går i perioder. Du kan ha perioder när du känner dig nästan smärtfri för att senare komma i en period med mycket smärta och värk. Det finns inget botemedel mot knäartros men behandling finns för att lindra symptomen och stärka leden.
I särklass bästa behandlingen är träning. Den stärker musklerna kring leden och gör brosket bättre genom ett förbättrat näringsutbyte. Träning smärtlindrar mer än mediciner.
Varför får man artros i knäna?
Det finns flera riskfaktorer som ger ökad risk för artros.
- Kvinnor drabbas oftare än män.
- Risken är större ju äldre vi blir.
- Övervikt ökar risken för artros.
- Det finns en ärftlighetsfaktor som ökar än mer om båda föräldrarna har artros.
- Arbete i ensidiga ställningar ökar risken att drabbas.
- Skada i knäleden t.ex. av menisk eller korsband ökar risken för knäartros längre fram.
Knäartros behandling
Knäartros behandling är fullt möjligt men det gäller att träna regelbundet och på rätt sätt.
Behandling av artros i knä kan beskrivas i tre steg:
- Grundbehandling – vilken alla ska erbjudas i form av information om artros, artros träning samt hjälp till viktreducering.
- Kompletterande behandling – erbjuds en del i form av smärtlindring såsom mediciner, värme, kyla, TENS, ortoser m.m.
- Operation – de flesta klarar sig utan operation men om smärtan blir för svår kan operation bli nödvändigt. Det är viktigt att ha tränat före operation då man återhämtar sig snabbare efteråt.
Bra artros övningar för knä kan vara t.ex. uppresning från stol, knäböj och att stå på ett ben. Fysisk aktivitet vid artros är viktigt då det kan få brosket att bli starkare. Samtidigt stärks musklerna kring knät och de kan ta upp stötarna och belastningen i leden blir mindre.
Det är lätt att bli inaktiv pga smärtan i knät. Rädslan att bli sämre gör oss inaktiva men det är inaktiviteten i sig som är farlig. Brosket får inte den näring den behöver och musklerna blir svagare och orkar inte hålla emot. Därför är det är viktigt att lära känna sin kropp och hur jag ska stegra min aktivitet. Detta kan jag utvärdera genom att gradera smärtan och hur länge den hänger i. Den extra smärta som kan komma vid träning och fysisk aktivitet ska avklinga inom 24 timmar.
Knäskydd eller tejpning vid artros?
För att kunna bibehålla livskvaliteten och fortsätta kunna göra det vi vill kan vi behöva extra stöd som knäskydd eller ortos för artros. När knät är extra utsatt av vridningar som t.ex. vid golfspel kan det behövas extra stöd för att stötta leden. Tejpning med kinesiotejp ger bra stöd men att tejpa ofta kan irritera huden.
